Sälkolonier måste beskattas genom jakt
Sälarna som lever vid den Norska kusten är ofta bärare av en två-värdig parasit som
på Norska kallas torskeveis (P.decipiens). Parasiten anses finnas i nästan alla
permanenta kolonier av gråsäl och knubbsäl.
I dessa områden så kan, enligt uppgift, hälften av torsken vara smittade. Det är ofta ett
stort antal larver i köttet på smittade fiskar.
Sälar är den viktigaste slutvärden för parasiten P.decipiens, vilken lever i sälens
magsäck. Parasiten producerar ägg som följer med sälens avföring, som sedan äts av
små kräftdjur vilka sedan äts av fisk. Man har hittat ungefär 60 olika arter av
vattenlevande djur som smittats av P.decipiens. Parasiten kan ofta ses när fisken filéas
och är inte farlig för människor.
När det blir mycket säl ökar risken för sjukdomar och parasiter, som därmed även kan
smitta fredade arter av säl inom detta område. Sälarna saknar naturliga fiender i
Norska farvatten, och de få späckhuggare som ibland vistas där har ingen effekt på
sälsbestånden.
Vanliga arter av säl måste beskattas genom jakt för att bestånden skall hållas på en
jämn och acceptabel nivå, vilket därmed ökar möjligheten till överlevnad för hotade
arter av säl och andra arter i den lokala faunan.
Säljakt bör kunna ge lokala markägare och jägare en möjlighet till inkomster genom
försäljning av jaktkort, stuguthyrning och jaktguide till utländska jägare.
Sälarna som lever vid den Norska kusten är ofta bärare av en två-värdig parasit som
på Norska kallas torskeveis (P.decipiens). Parasiten anses finnas i nästan alla
permanenta kolonier av gråsäl och knubbsäl.
I dessa områden så kan, enligt uppgift, hälften av torsken vara smittade. Det är ofta ett
stort antal larver i köttet på smittade fiskar.
Sälar är den viktigaste slutvärden för parasiten P.decipiens, vilken lever i sälens
magsäck. Parasiten producerar ägg som följer med sälens avföring, som sedan äts av
små kräftdjur vilka sedan äts av fisk. Man har hittat ungefär 60 olika arter av
vattenlevande djur som smittats av P.decipiens. Parasiten kan ofta ses när fisken filéas
och är inte farlig för människor.
När det blir mycket säl ökar risken för sjukdomar och parasiter, som därmed även kan
smitta fredade arter av säl inom detta område. Sälarna saknar naturliga fiender i
Norska farvatten, och de få späckhuggare som ibland vistas där har ingen effekt på
sälsbestånden.
Vanliga arter av säl måste beskattas genom jakt för att bestånden skall hållas på en
jämn och acceptabel nivå, vilket därmed ökar möjligheten till överlevnad för hotade
arter av säl och andra arter i den lokala faunan.
Säljakt bör kunna ge lokala markägare och jägare en möjlighet till inkomster genom
försäljning av jaktkort, stuguthyrning och jaktguide till utländska jägare.
Sälkolonier
 | |  | |  | |  | |  | |  |
Innovationspartiet